Jag försöker verkligen att leva efter vara så snäll som
möjligt. Att leva i kärlek och glädje. Men allt för ofta slås jag ned (inte
ordagrant då) av att inte få nånting tillbaka. Jag gör saker naturligtvis inte
för att jag kräver eller förväntar mig något tillbaka, absolut inte! Men ett
tack borde man väl kunna få i alla fall? Det enda jag får tillbaka är att jag
blir ledsen och känner mig utnyttjad och inte ens värd ett tack. Visst känns
det bra att få möjligheten att hjälpa eller vara trevlig o snäll mot andra men
en liten gest på tacksamhet i form av ett tack borde väl ändå tillhöra varje
människas sunda vett. Men tyvärr känns det som folk i det stora hela har tappat
allt med vett och etikett och kan o gör bara saker för egen vinning skull. Det
är helt galet i mina ögon. För mig ger det mig mer glädje själv att kunna
hjälpa någon annan än att göra något för min egen skull. När den jag hjälper
eller hen bara tar min hjälp som given ursäktar jag oftast den personen med att
hen själv mår dåligt kanske och inte tänker på att tex säga tack men när det
blir allt för många som bara beter sig illa tillbaka eller behandlar mig som
luft, ja då känns det och jag undrar vart mänskligheten är på väg.
Igår var vi iväg på jätte mysig julmarknad i vår lilla by.
Så härligt när folk hejar o pratar en stund med mig o ser glada ut över att se
mig. Det ger mig ett visst hopp om att det inte är jag som inte är i ordning.
För även om jag vet innerst inne så börjar jag ju lätt tvivla när folk beter
sig som dom gör i min omgivning. Att flytta till ett helt nytt ställe tar några
år innan man är "godkänd" i bygden o folk vill umgås med en. Jag är
verkligen tacksam över mina grannar här i byn även om det som sagt finns de som
man kanske kunde önska lite mer vett o etikett ifrån.
Väl hemma igen fortsatte mitt brödbak. Bakar nästan
alltid på söndagar. Då räcker brödet lagom under kommande vecka. Jag har börjat
gå ifrån vetemjöl så mycket som möjligt. Idag blir det tekakor gjorda på
rågsikt, durumvete och mandelmjöl. Använder nästan alltid surdeg i mina bröd.
Sen gjorde jag även tunnbröd. Saknar en riktig vedeldad bakugn men får
duga att göra den i gjutjärnspanna på spisen. När jag köper mig ett ställe i
framtiden ska en järnspis och en riktigt bra bakugn vara en av prioriteringarna.
Hade folk bakat mer så hade fler insett att det är svårt att klara sig utan
det.
Jag har alltid försökt göra så mycket mat som möjligt på
gammalt hederligt sätt. Jag tror inte på att det är nyttigt att stoppa i sig
alla tillsatser och konserveringsämnen och sen smakar ju hemgjord mat allra
bäst. Innan jag hamnade i helvetet så hade jag en egen gårdsbutik och det är ju
drömmen att ha det igen. Jag har full förståelse för att alla inte hinner eller
har intresse av att göra hemgjord mat på egenodlat men då är min tanke att det
ska finnas möjlighet att handla det hos mig.
Ha nu en riktigt fin måndag!
Susanne